Lillpelle är gladpelle

Den som träffat Matti vet att han är ett glatt barn. Inget konstigt kan tyckas, men han är ett ovanligt glatt barn. Han har nära till skratt och skulle humöret dippa någon gång så går det över nästan direkt.

Varför förklarar jag det här? Jo, varenda morgon som jag ska lämna honom på dagis så gråter han. Störtgråter. Han vill absolut inte bli lämnad på dagis. Och han är smart. När han gråter så vill ju inte jag lämna honom där heller. Men. Esset i rockärmen, tricket i bakfickan. Vår förskola i Vistträsk råkar ha försetts med den bästa personalen.

Både igår och idag gick lämningen hur smidigt som helst. Inte en tår. Vink hejdå och så gick jag. Inga skrik över huvud taget. Behöver jag berätta att lättnaden är enorm? Som extra bonus mötte han mig i hallen igår vid hämtningen, sprang rakt in i min famn. Hoppade lite för att extra tydligt visa att han ville upp. Sedan en lååång kram. Mammahjärtat smälter ju.

Mammas busfrö – alltid lika glad

Är det så här smidigt i fortsättningen så är det klart hanterbart med både lämning och hämtning, även om det så klart är härligast att vara så efterlängtad som efter en full dag på förskolan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s