Att ta sig friheter

Idag har jag kollat upp vad det kostar att återställa en klantighet jag lyckats med. Det blev dyrt. Så dyrt att jag nog måste överväga att sluta med snask för att spara pengar att betala med. Jävla skit. Fast jag brukar faktiskt inte svära.

Jag och Lina bjöd in oss på middag hos mamma idag, och när vi ändå var io farten råkade vi bjuda mina syskon också. Trevligt med en liten familjeträff en lillördag. Lina fick plättar enligt beställning, och vi andra åt mammas bästa köttbullar, potatis, sås, inlagd gurka, omelett, räkstuvning och det var så grymt gott. Jag kommer aldrig att kunna laga mat som mamma, så jag passar på att njuta av hennes matlagning.

Annars trillar dagarna på som vanligt. Jag saknar Mika och längtar tills han kommer hem, men det är egentligen för länge kvar för att ens fundera på när det är dags nästa gång. Fast när det väl är hemresedags i mars så stannar han ju förhoppningsvis hemma ett bra tag.

Det är både skönt och konstigt när han kommer hem. Skönt att ha någon att dela allt med igen, men ovant att ta hänsyn och att komma ihåg att våra rutiner från vintern inte är Mikas rutiner. Smågrejor, men det visar bara hur man anpassar sig efter situationen.

Jag längtar efter många sake just nu, här är listan (utan inbördes ordning):

  • Mika
  • Solvarma vårdagar med korvgrillning i en snögrop
  • Frösådderna som ska spira i sovrumsfönstret
  • Solvärme och takdropp
  • Kattungar
  • Linas examen och sedan sommarlovet. I år ska vi bada!

Lite hattigt inlägg ikväll, men så är det när man bloggar. Man får bestämma själv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s