Ännu är det cykelföre

Har just kommit innanför dörren, Vina bad om att få ta en cykeltur och lovade att dra mig så långt hon kunde så det skulle bli mindre jobbigt för mig. Ärligt talat så drog hon nästan två kilometer! Jag imponeras av hennes ihärdighet, hon är ju typ tio gånger mindre än mig och drar mig ändå när vi cyklar – tur att det inte är någon jättebamsing till hund vi har, då skulle det inte bli mycket till motion när man begav sig ut …


Vina i somras

På tal om stora hundar så passerade vi en gård i slutet av cykelrundan vi brukar ta, där kom den största schäfern ever rusande för att hälsa och kolla vad det var för en snygg liten spätta (han fattade kanske inte att hon är en spets?) som kilade förbi. Vina blev rädd för hon hann inte höra att han kom farande då det blåste så mycket, plus att hon faktiskt har respekt för stora (läs: gigantiska) hundar.

Efter att jag fick stopp på cykeln och jättehunden nosat klart lyckades jag skicka hem honom så att vi kunde fortsätta. Han var faktiskt jättefin, svart med bruna ben. Har hört talas om honom innan men inte hunnit se hur han ser ut. Nu är jag mest glad att Vina inte löper, för han var stooor och jag ooosmidig. Hade alltså knappast kunnat skicka hem honom då.

Funderar på att ta bilen till en kompis och hälsa på, kanske bra att passa på när det är helg? Ikväll blir det också aktiviteter, då tänker jag inte så mycket på det tråkiga att jag är ensam. Jag avskyr det. Har jag inte så ont i röven efter dagens cykling funderar jag på en upprepad tur imorgon. Får se om jag ids. För jag är egentligen lat.

Nu ska jag kila iväg. Mors!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s